Avfallsmängder
Indikator ÖM. 7. 3Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/inv.) |
---|---|---|---|
0 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2014 |
520,264 |
1 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2015 |
527,267 |
2 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2016 |
517,619 |
3 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2017 |
514,885 |
4 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2018 |
498,924 |
5 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2019 |
502,942 |
6 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2020 |
516,866 |
7 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2021 |
495,55 |
8 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2022 |
466,211 |
Kommentar
Trenden med minskande mängder hushållsavfall vände 2020 och har nu för 2021 vänt igen. Efter 2017 följer vi i stort sett utvecklingen för genomsnittet för alla kommuner. Jämfört med andra större städer ligger vi högt och Uppsala, Södertälje och Eskilstuna har de lägsta värdena.
Ökningen 2020 beror troligen på pandemin, även genomsnittet för alla kommuner hade en ökning det året.
Att mängden mat- och restavfall minskade är positivt, det kan betyda att intresset för källsortering och att minska matsvinn har ökat. Jämfört med andra större städer har vi en större mängd hushållsavfall.
Luleå ligger fortfarande på ungefär samma nivå som genomsnittet för riket med något bättre värden när det gäller insamling till materialåtervinning och kompostering, vilket är ungefär hälften av hushållsavfallet.